Hungerkravaller på Södermalm
Sverige var vid sekelskiftet 1900 ett av Europas fattigaste länder. Första världskriget (1914-18) innebar stora umbäranden som förvärrade nöden och spänningarna i samhället. Efter krigsslutet sågs den stora bostadsbristen och bostadsnöden som viktiga samhällsfrågor, vilket gav upphov till de idéer om social förnyelse som präglade bostadsbyggandet under 1920-talet.
Potatisupproret
Första världskriget ledde till ransonering och livsmedelsbrist i hela Sverige. Stora familjer med många barn, bostadsbrist och trångboddhet, arbetslöshet, fattigdom och sjukdomar var vardag för många, särskilt i städerna. I spåren av regeringens livsmedelsregleringar och ransoneringar frodades svartabörshandel, så kallat ”jobberi”. Fattiga arbetare och deras familjer drabbades hårdast när baslivsmedel gömdes undan för att sedan dyka upp på svarta marknaden.
När statens brödransoner skars ner ytterligare och det blev nästan omöjligt att få tag i mjölk och potatis var måttet rågat, i hela landet. Särskilt under april månad 1917 protesterade och demonstrerade människor i mängder av svenska städer mot matbristen och kriget. Hungerkravaller och rösträttsdemonstrationer avlöste varandra.
Nöden var stor och ilskan jäste på Södermalm, som mest beboddes av arbetare och deras familjer. Den 5 maj 1917 drog kvinnor fram på gatorna runt Nytorget. Som huvudansvariga för att föda sina hungriga familjer var de desperata och när ryktet spreds att en grönsakshandlare på Södermannagatan fått en potatisleverans brast tålamodet. Uppretade kvinnor trängde sig in i flera butiker för att kolla om innehavarna gömde undan potatis. Polis dök upp och försökte mota bort kvinnorna, som stod på sig.
Enligt polisrapporten ska den 22-åriga silverpolererskan och tvåbarnsmamman Clary Ählström ha yttrat:
– Nej tack, vi behöva inte lyda några konstaplar, vi stå kvar tills vi få potatis.
Konflikten eskalerade när allt fler människor strömmade till och skällde ut polisen. Polisförstärkning anlände och ridande polis skingrade demonstranterna med våld och dragna sablar medan glåporden haglade mot polismakten. Ett tjugotal personer anhölls och flera fick hårda straff. Clary Ählström dömdes till 152 kronor i böter och skadestånd efter att ha suttit häktad i tre veckor. Bötesbeloppet och hennes förlorade inkomst under tre veckor motsvarade sammanlagt åtta månaders inkomst för den fattiga Clary.
Potatisupproret på Södermalm 5 maj 1917 ledde inte till någon omedelbar förändring, men kan definitivt ses som ett exempel på okänd kvinnohistoria och på hur kvinnor skridit till handling, organiserat sig och agerat i offentligheten och krävt förändring. Potatisupproret är en av de många händelser, folkliga uppror och kravaller som så småningom ledde fram till allmän rösträtt och demokratisering av Sverige.
(Allmän rösträtt för män genomfördes för första gången i valet 1911. Riksdagen beslutade om allmän och lika rösträtt 1918. Lika rösträtt för män och kvinnor genomfördes vid näst påföljande val, i september 1921.)